Det krävs en ny typ av vård för Sveriges kvinnor

Hälften av Sveriges befolkning går igenom klimakteriet och ungefär åtta av tio kvinnor upplever olika typer av hormonella besvär i förklimakteriet och/eller klimakteriet. I 40-50 årsåldern, när våra kvinnliga hormoner är oförutsägbara och åker berg-och dalbana och där vi kan drabbas av det ena obehagliga symptomet efter det andra, vart vänder du dig då?

Idag finns inga offentligt finansierade hormon- eller klimakteriemottagningar där kvinnor kan få råd, stöd och hjälp i Sverige. Ingen yrkesgrupp har specialiserat sig på denna fas i kvinnors liv. En fas som utgör hälften av våra liv och ofta börjar då vi är mitt i vår karriär yrkesmässigt och behöver kraft och energi för att fungera både hemma och på jobbet.

Sjukskrivningsantalet för stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren, och då i synnerhet för kvinnor. Jag tror att om man tog sig tid att titta på orsakerna skulle man se att många av dessa kvinnor lider av hormonell obalans. År 2009 var det 24 000 pågående sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa och 2016 var siffran uppe i 64 000, enligt statistik från Försäkringskassan.

Enligt Mattias Lundbäck, ekonom på svenskt näringsliv, finns det olika sätt att räkna på hur hög samhällskostnaden för sjukskrivning är. Man brukar enligt honom prata om den totala kostnaden per år för sjukskrivningar i Sverige är 81 miljarder kronor för staten och 18,5 miljarder för arbetsgivarna. Men egentligen-när man räknar in produktionsbortfallet-är den faktiska kostnaden för samhället upp emot 200 miljarder per år, där sjukskrivningarna för psykisk ohälsa står för cirka 40 procent.

Situationen är ohållbar!

Det är så ledsamt att tusentals kvinnor mår dåligt när det psykiska lidandet så enkelt går att lösa. Men det krävs en ny typ av vård för dessa kvinnor där broar byggs mellan det gamla och det nya, där vi skapar kontakter och utbyter erfarenheter genom forskning och utvärdering.

Vi bör möjliggöra information om behandlingsmetoder som finns utanför den etablerade hälso- och sjukvården, till exempel personanpassad livsstilsmedicin, samt rätten till att själv få välja vilken vård och behandling vi vill ha för våra besvär måste i största möjliga utsträckning respekteras. Mycket i linje med regeringens nya kommittédirektiv: “Ökat patientinflytande och patientsäkerhet inom annan vård och behandling än den som bedrivs inom den etablerade vården”.

Idag tillåts inte alternativen, vården blir mer och mer strikt och fyrkantig, samtidigt som sjukskrivningsantalet för stressrelaterad psykisk ohälsa bara ökar.

Sverige behöver offentligt finansierade hormon- eller klimakteriemottagningar där kvinnor kan få råd, stöd och hjälp. Först då kommer vi att se ett minskat sjukskrivningstal, välmående kvinnor och minskade kostnader för arbetsgivarna.

Mia Lundin